Eller ska jag kanske säga godnatt i och med att jag snart ska nana kudden efter en hel natt med "hårt" arbete? nae men allvarligt talat har haft en sjukt lugn natt som på ett sätt är jävligt skönt men det är också jobbigt. Det är när klockan rinner iväg och står still samtidigt som jag tänker som mest. När jag bara sitter där i min stol och stirrar in i maskinen som snurrar papper runt runt runt fort som fan. Då spinner mina tankar iväg i takt med att pappersrullarna växer. att jag precis har läst klart första twilight boken "om jag kunde drömma" hjälper ju inte heller. Hela jag och hela mitt sinne är inställt på att gå vidare men så kommer det små saker som stör. Jag är förbannat säker på att framtiden håller oss om ryggen. att det är meant to be and all that shit men framtiden kan ju inte komma om man bara degar fast här? Gosh djupa tankar såhär på morgonkvisten men det är väl så det är. När man är för trött för att streta imot det är då känslorna strömmar på. För sanningen är ju att jag kan vara den personen på hela planeten som har mest känslostormar och mest humörsvägningar utav alla dess invånare. det låter kanske crazy men ibland kan jag bli förvånad utav hur mycket jag känner hela tiden. Alltid. Jag är ALLTID glad, ledsen, arg, kär, förväntansfull, ivrig eller nervös m.m. jag kan pendla mellan dessa olika tillstånd inom loppet av 5 min. jag är en tickande bomb. ett psykfall. Jag har alltid vetat att jag inte är riktigt som man ska vara. jag är nog ett psykfall. Men jag tar nog tag i det imorgon (Läs: i eftermiddag) istället, för nu kom john blund och han pockar på min uppmärksamhet...

/ Den djupa fröken M